Omständig(he)t: Alla dessa skjul…

Jag håller på att ordna med ett skjul nere vid verkstaden nu, har ju rivit och sålt mitt gamla på ängen. Har fortfarande inte fått tak över huvudet, dessa förberedelser som jag måste göra för att ens kunna arbeta med det egentliga arbetet. Men jag vet ju att något av det allra viktigaste är att ha en behaglig arbetsmiljö, annars blir inget bra. Hursom helst, båten är flyttad från planen till gaveln på förrådet.

Den är på plats och det väggliv som ska bära upp taket är i stort sett färdigt, det är bara det att båten inte riktigt får plats under taket på den höjd jag hade tänkt, alltså i samma höjd som det befintliga förrådet. Så antingen blir det till att skrapa av planen som den står på med en lastmaskin eller så får jag höja taket.

Alla som arbetar praktiskt vet ju hur långt tid sånt här tar, ibland känns det som om jag lägger mer tid med logistiska problem och förvaringslösningar än med det faktiska arbetet att få båten klar, ändå så går det fortare att få den klar om jag är på rätt ställe under rätt tak. Jag förstår varför vissa börja jobba med små saker, sånt som man kan ha i en liten låda, ta med i en väska eller åtminstone får rum i ett garage. Men jag ser det som en delseger att ha hunnit gräva och gjuta plintar över en helg och fått upp väggstommen som ni ser den, det saknas egentligen bara ett tak. Den stora frågan är dock fortfarande, gräva eller höja, för båten får inte plats.

Nu finns det säkert någon som tänker, varför mätte han inte innan?

Jo, jag gjorde det, och tydligen mätte jag fel på 1o cm någonstans och det viktigaste är nog ändå att det är ett steg i rätt riktning. För jag tror att kravet att alltid göra rätt i alla lägen, att ha det kravet på sig själv, ofta leder till begränsningar av vad man jag göra, bättre att våga göra fel. Fortfarande 10 cm.